Så kraftfulla om de känns äkta.

Det är ett populärt begrepp att jobba med affirmationner. Men det är lätt att hamna i positiv tänkandets fällan, dvs förnekelse av delar av verkligheten som vi inte vill ta med.

I november så landade jag i följande affirmation för att prioritera mera mitt välmående som ett förutsättning till allt jag vill och kan åstadkomma i världen.

Glad och stolt kände jag mig över den fina och starka bilden.

Men snart insåg jag att det var något som inte stämde med affirmationen. Att jag kunde inte använda den, speciellt de dagarna energin var låg. Det tog emot, jag kände ju inte att jag mådde bra… Jag lät det vara en stund, men det var tydligare och tydligare att jag behövde något annat, som skulle ge mig kraft oavsett hur dagens form och omständigheterna såg ut.

För en vecka sen, under min morgonstund med yoga och meditation så kom det till mig, vad jag behöver och landade i en ny bild och affirmation:

Första stycket känns så rätt, likaväl bilden med händerna som omsorgsfullt tar hand om min inre värld med sitt mörker så att den kan i sinom tid blomstra.

Men jag kände ganska fort under veckan att mellan stycket tog något emot. Att det var en önsketänk men inte riktigt det som händer.

Och imorse under yogan så kom en ny formulering som känns bra:

Att känna in är vår kompass. Nu har jag en bra påminnelse om mina prioritet och min tillvägagång när jag startar min dag.

Vad är din affirmation som riktar din dag?

Kommentera gärna!